Ungdomen är en tid av många förändringar. Den unga utvecklas både fysiskt och mentalt. Kroppen genomgår förändringar som plötsligt kan kännas mycket främmande, och det är inte alltid lätt att acceptera alla dessa förändringar. Även sinnet är i uppror; ibland är allt bra och den unga är glad och lycklig, medan det i andra ögonblick kan vara en tjurig, snäsig och skrikande tonåring. Ofta har den unga själv svårt att hänga med i de svängande känslorna och är lika förvirrad som föräldrarna. Ungdomen förändrar både den unga personen och föräldrarna.

Under de senaste åren har åldern för pubertet börjat tidigare i nästan alla industrialiserade länder. Ungdomen varar också längre än tidigare. Ungdomen är mer osäker än för tidigare generationer. Samhället omkring oss har blivit mer hektiskt och kravfyllt. Stora beslut som påverkar ens framtid måste fattas i ett ännu tidigare skede, och ungdomar förväntas ta ett stort ansvar, bland annat när det gäller studier, tidigare än någonsin.

Samtidigt som dessa förändringar har skett har vi fått höra nyheter från olika medier om hur ungdomars psykiska hälsoproblem har ökat. I många kommuner och städer har remisser till barn- och ungdomspsykiatrin ökat nästan explosionartat, och inte alla som behöver hjälp får den i tid. Detta leder till utanförskap och att ungdomar tvingas gå i pension av psykiska skäl innan ens arbetslivet har börjat. Allt detta medför stora kostnader för samhället. Enligt olika uppskattningar kan kostnaden för en utanförskapad ung person uppgå till så mycket som 370 000 euro. De kostnader och skador som drabbar enskilda personer kan knappast mätas i pengar.

Ungas välbefinnande och hur man stöder det

Vad orsakar ungdomars mående och vad kan göras åt det? Det finns inget enkelt svar på frågan. Orsakerna till ungdomars mående har undersökts genom olika studier och barometrar. Särskilt för unga tjejer orsakar framtiden, klimatförändringar, utseende, jämförelse med andra, skola, betyg och prestationspress oro. Andra orsaker till dåligt mående bland ungdomar är föräldrars bråk, skilsmässa, vårdnadstvister, ekonomiska bekymmer, sociala situationer, stress, press och ensamhet. Enligt den nyligen publicerade Ungdomsbarometern känner ungdomar osäkerhet på grund av klimatförändringar, världspolitiska situationer och terrorism. Ungdomar är också oroade över framtiden ur ett yrkesmässigt perspektiv. Utbildnings- och arbetslivet genomgår stora förändringar, vilket gör att framtiden framstår som osäker för ungdomar.

Psykoterapeutti Mervi Bro Psykoterapeut blogikuva 16

Ungas välbefinnande och hur man stöder det

Förändringar och hektiskhet i arbetslivet påverkar ungdomar också indirekt genom föräldrarna. Många ungdomar nämner i svaren på Ungdomsbarometern hur de saknar den ena föräldern som ständigt är på jobbresor, den förälder som bor i ett annat hem på grund av skilsmässa, eller föräldrar som bor i samma hem men inte är närvarande. Många ungdomar vill inte heller dela sina problem med föräldrarna eftersom de vet att föräldrarna redan är överbelastade.

En av de viktigaste uppgifterna under tonåren är att frigöra sig från föräldrarna, och den här fasen kan också förvirra ungdomar själva. Under denna tid ökar behovet av vänner och deras godkännande. Tidigare har godkännande från vänner sökts främst under skoldagen, men genom sociala medier har detta blivit ett dygnet runt-behov. Genom sociala medier har också mobbning och sexuell trakassering ökat, och särskilt flickor upplever en känsla av otrygghet.

Psykoterapeutti Mervi Bro Psykoterapeut blogikuva 18

Särskilt flickor skär sig själva och försöker på så sätt reglera sin ångest. Pojkars och flickors ångest visar sig ofta på olika sätt; pojkar riktar oftare sin ångest utåt genom handlingar, medan flickors symtom vänder sig inåt. Självskadebeteende är ofta ett sätt att rensa huvudet från ångestframkallande tankar, och på så sätt omvandla psykisk smärta till fysisk smärta. Självskadebeteende kan ge tillfällig lindring, men det medför vanligtvis också skuld och skam. Det kan också bli en vana, och för vissa kan det vara förknippat med en stark känsla av välbehag. Självskadebeteende sprider sig lätt inom vänkretsen och även genom sociala medier i vår tid. Å andra sidan sprids också tips på hur man kan övervinna självskadebeteende och olika självhjälpsgrupper som ungdomar själva har startat via sociala medier.

För att kunna påverka ungdomars mående måste tillräcklig hjälp erbjudas och tillgängligheten vara låg. Det är viktigt att den egna familjen och det naturliga stödnätverket är tillräckligt närvarande i ungdomens liv och att de kan se bortom den ibland utmanande beteendet. För en ångestfylld ungdom är det viktigast att bli hörd och sedd. På en bredare nivå måste vi som föräldrar också ta vårt ansvar för vilken framtid vi möjliggör och lämnar till våra barn.